Äsch...
Varför kan det inte bara få va bra ett litet tag?! En dag räcker inte!
Gårdagen var underbar med Luciatåg, massa mys med barn, massa snack med syster och Joanna, ett möte inför min framtid som kändes så jävla bra och en kväll med en riktigt god vän som innebar mycket skratt, en film (dock väldigt dålig!) och god fika! Jag somnade gott vid 01-tiden. En väldigt bra dag alltså!
Sen vaknade jag kl. 7 av att mamma ringde för att väcka mig (hon gör det mån, ons och fredagar då jag ska upp och iväg till min beh.grupp). Jag minns att vi pratade, men minns inte om vad. Och sen är allt svart. Jag somnade alltså om med mobilen på kudden bredvid mig. Vi 16.30 vaknade jag. Då hade jag tre missade samtal och ett antal sms. Inget jag hört. Jag har varit helt borta i ca 15-16 timmar. Och självklart vaknade jag med ångest.
Idag hör jag rösterna inne i huvudet väldigt högt som berättar hur jävla värdelös jag är, att jag inte kommer klara nåt, att lyckan igår var en lögn, att jag inte alls kommer få ett jobb eller ännu mindre klara av det.
Mina humörstabiliserande tablett verkar ju inte direkt funka. Inte så som mitt måeende svänger. Dem jag tar skulle dessutom mest stabilisera nedåtsvängningarna, men tssss, inte då! Kanske dags att höja dosen, eller kanske till och med byta medicin?!
Hur som helst känns det väldigt hopplöst idag. Så därför orkar jag heller inte förklara vad mötet igår gick ut på.
Gårdagen var underbar med Luciatåg, massa mys med barn, massa snack med syster och Joanna, ett möte inför min framtid som kändes så jävla bra och en kväll med en riktigt god vän som innebar mycket skratt, en film (dock väldigt dålig!) och god fika! Jag somnade gott vid 01-tiden. En väldigt bra dag alltså!
Sen vaknade jag kl. 7 av att mamma ringde för att väcka mig (hon gör det mån, ons och fredagar då jag ska upp och iväg till min beh.grupp). Jag minns att vi pratade, men minns inte om vad. Och sen är allt svart. Jag somnade alltså om med mobilen på kudden bredvid mig. Vi 16.30 vaknade jag. Då hade jag tre missade samtal och ett antal sms. Inget jag hört. Jag har varit helt borta i ca 15-16 timmar. Och självklart vaknade jag med ångest.
Idag hör jag rösterna inne i huvudet väldigt högt som berättar hur jävla värdelös jag är, att jag inte kommer klara nåt, att lyckan igår var en lögn, att jag inte alls kommer få ett jobb eller ännu mindre klara av det.
Mina humörstabiliserande tablett verkar ju inte direkt funka. Inte så som mitt måeende svänger. Dem jag tar skulle dessutom mest stabilisera nedåtsvängningarna, men tssss, inte då! Kanske dags att höja dosen, eller kanske till och med byta medicin?!
Hur som helst känns det väldigt hopplöst idag. Så därför orkar jag heller inte förklara vad mötet igår gick ut på.
God natt!
Kommentarer
Trackback
