enlitenflickasdagbok

Det är väl konstigt att små saker, helt vanliga vardagliga saker, kan påverka en så otroligt mycket ibland.
Igårkväll, t ex, bröt jag ihop när jag duschade. Jag använde schampot och balsamet som jag tidigare bara använt hemma hos Tobias, och doften tog mig tillbaka till honom, den påminde bara om honom!
Och idag på jobb... Jag städade ett rum där lakanet i sängen var alldeles ihopskrynklat. Varje morgon när man vaknade bredvid Tobias undrade jag hur fan han sov egentligen. Lakanet var alltid ihopskrynklat och låg bara på typ halva madrassen.
Jag saknar honom så jävla mycket. Saknar att vakna tidigt hemma hos honom och smyga iväg till jobb medans han fortsatte sova. Saknar att räkna ner timmarna på jobb för att tillslut gå hem till honom, ibland har jag till och med sprungit lite. Saknar de slöa morgnarna när han sitter vid datorn och jag vid teven för att sakta vakna till liv. Saknar att bli upphämtad nätterna när han slutat jobba. Saknar fan allt, alla små saker som fått mig att må så bra.
Men jag vet också att jag en dag kommer titta tillbaka med ett leende, utan att det längre gör ont. Hoppas bara den dagen kommer snart. Inte för att jag vill komma över honom egentligen, utan för att jag inte vill vara ledsen...


Slut på deppet. Tårarna blötar bara ner mig...


Går istället över till Lina och Tilda snart för att se lillasyster Emma på tv. <3

Idag har varit en helt okej dag! Förutom att jag sov jättelänge pga att jag inte kunde somna förrän vid fyra i natt... Så man har ju varit lite seg idag, men jag har haft det mysigt!
Klockan tre gick jag och hämtade Tilda på fritids. Det var första gången jag var där så det var kul att se allt och träffa hennes nya fröken (Tilda har börjat i nollan!). Vid fyra kom Lina hem. Hon har varit i Skåne under veckan och jag har saknat henne jättemycket! Vi bestämde att vi inte orkade laga mat utan beställde från pizzerian istället. Så det blev myskväll med Lina och Tilda, men god hämtemat, film och godis. Men efter ett tag somnade både jag och Lina, hon i soffan och jag i sängen. Tack och lov var Tilda vaken och väckte oss när filmen var slut så att de kunde gå hem till sig.

Imorgon ska jag nog också spendera dagen med Lina och Tilda. Men först blir det tvättning från kl 6 till 11. Inte kul att gå upp så tidigt när man är ledig, men jag behöver verkligen tvätta så då fick jag ta första bästa tvätt-tid.
Kanske jag även ska följa Tilda till skolan då Lina har ryggskott och går som om hon bajsat på sig (fniss), så då ska jag ju ändå upp tidigt!

Sen blir det film med Lina. Vi hyrde en ikväll som vi inte orkade se, "Hur många lingon finns det i världen". Så den får vi se imorgon innan vi ska lämna tillbaka den. Många som säger att den är bra, så förväntningarna är höga!

Nu blir det dusch, och sen hopp i säng.
Puss på er!

Jag vet inte alls vad jag ska skriva...
Idag har det varit en skitdag, både privat och på jobb.


Äsch, jag ger upp. Kommer inte på nåt jag vill dela med mig av. Kanske senare, vi får väl se!


Haj!

---

Singel...



Jag skulle ha lyssnat på min magkänsla. Jag skulle aldrig ha gått på kräftskivan. Jag visste att det skulle hända nåt, men jag visste inte vad. Och jag trodde verkligen inte att han skulle göra slut.


Så nu sitter jag här ensam med ett krossat hjärta och tårar som rullar ner längs kinderna.

Ikväll är det kräftskiva som gäller. Men vädret är grått och trist. Inte kul! Skulle ha klänning på mig, men det får nog bli byxor...


För en stund sen var jag ute med Lufsen. Vi gick en lagom lång runda och avslutade med ICA och systemet. När vi sen kom in på min gård fick jag äntligen syn på det: mitt efterlängtade fyrklöver!!! Det bara stod där, 15 meter från min port. Och idag letade jag inte ens, det var ren tillfällighet att Lufsen stannade och nosade precis där så att jag fick syn på det.

Min dåliga magkänsla är nästan helt bortblåst idag (kanske det bara var en fis på tvären, haha), och jag ser fram emot kvällen, vilket jag inte riktigt gjorde innan. Och nu när jag har ett fyrklöver kan väl inget gå fel (knack knack ta i trä)?!

Nu ska jag sätta fart, ta ett språng in i duschen, kanske sätta i löshåret och leta upp något man kan ha på sig. Sen blir det buss till söderåkra och promenad till Tobias. Så, gott folk, nu får jag verkligen lämna soffan och datorn och sätta igång.

Pusspuss

Idag har jag varit jätteseg! Vid 18-tiden höll jag på att somna sittandes, så då bestämde jag mig för att gå ut med Lufsen. Det blev en runda på en och en halv timme pga följande saker:

1. För att jag skulle piggna till
2. För att fundera, och luska ut vad den dåliga magkänslan betyder
3. För att desperat leta efter ett fyrklöver
4. För att sitta en stund i lusthuset vid sjön vid Valfridsbo och bara titta
5. Och så klart för att Lufsen behövde motion, kissa, bajsa, nosa, nosa och nosa.

Jag piggnade till. Det var skönt att vara ute och röra på sig! Men jag kom inte på vad min dåliga magkänsla betyder, den bara ligger där inne och gror... Och något fyrklöver hittade jag förståss inte. Men jag måste ha sett rolig ut som dök ner i gräset så fort där var en massa klöver. Känner att jag behöver ett nu, men hittar aldrig ett när jag väl letar. Det brukar hittas av en ren slump. Vet inte varför jag känner att jag behöver ett nu. Och jag har aldrig förr varit så besatt över att behöva hitta ett. KnäppoSara!!!


Ikväll har det även blivit pizza och tittat på en dokumentär "Paradise lost: the child murders at robin hood hills".
Lina har väckt ett intresse hos mig för ett fall år 1993 och som idag igen är aktuellt.
Tre 16-18-åriga killar blev dömda till livstids fängelse och dödsstraff för mord på tre 8-åriga pojkar, trots brist på bevis. Egentligen var det bara opålitliga vittnen, rykten och snacket om att killarna var satanister (en av dem klädde sig i svart, hade svart hår och de lyssnade på bla Metallica) som dömde.
Nu efter 18 år (!!!) har det kommit fram andra bevis, bland annat DNA, som pekar på att killarna (idag männen) är oskyldiga. Men rättsväsendet vill inte erkänna att de gjort fel, och har istället gjort avtal med männen att om de erkänner sig skyldiga så släpps de fria, vilket de idag, augusti 2011, har gjort. Anledningen till att de gick med på avtalet är för att han som fick dödsstraffet ännu inte blivit avrättad, utan hade kunnat bli det när som helst i väntan på ny rättegång.
Detta är ett jätteintressant fall, och dokumentären är sjuktbra! Finns även en fortsättning av dokumentären, men den har jag inte hittat med svensk text...
Är ni mer intresserade så googla på West Memphis Three, finns jättemycket om dem. Även kändisar som Jonny Depp, Marilyn Manson och Pearl Jam har stöttat de tre dömda killarna, och flera sånger av diverse band har handlat om fallet och om att de tre ska frias.

Tips, se dokumentären!

 

Ja, nu vet ni det.

Nu ska jag mumsa på min B&J glass och slappa framför teven.

Puss på er!

Snacka skit om mig, kalla mig hora, kalla mig vad ni vill! Jag har blivit mycket starkare så att jag kan hålla detta skitsnacket på distans, inte ta åt mig, och blir mer arg istället för sårad. Ni får inte trampa på mig längre.
Jag är en bra människa som förtjänar bättre. Jag är en god människa som aldrig skulle göra något ont, aldrig skulle kunna såra någon med flit.

Jag har en pojkvän som jag tycker väldigt mycket om. Jag är otroligt glad, och mår bra med honom. Jag skulle aldrig vara otrogen mot honom, inte mot någon. Så varför är jag en sån dålig människa? Varför kallar ni mig hora, slampa och allt möjligt annat?

Låt mig leva mitt liv i fred! Bry er inte! Låt mig må bra, snälla!

Jobbet känns fortfarande så jävla bra! Det är så skönt att vara igång, även om man skulle vilja döda klockan när den ringer på morgonen! Men en halvtimme senare är jag färdig för att ge mig iväg, och det känns skönt att promenera till jobb, man liksom vaknar till av den tidiga morgonluften. En kopp kaffe när man kommer fram, sen är man redo för dagen.
Tror min kondis blivit lite bättre faktiskt. Tack vara jobbet alltså. Det är full fart hela dagen, och jag känner det både i ben, armar och flåset.


I helgen blir det (kanske trevlig) kräftskiva hos Danne och Kevin. Jag vet inte om jag ser fram emot den egentligen. Är lite rädd för att det ska bli en del skitsnack om mig, och när jag är onykter tror jag det är svårare att vara stark... Men har bestämt mig för att INTE bråka, utan bara gå där ifrån. Skitsnack och bråk hör till tonåren, om ens det! Det är faktiskt pinsamt att höra att folk i min ålder fortfarande håller på med det! Nåja... vi mognar väl olika fort...



Nu blir det lite mat, vet inte om det blir billys panpizza eller bara mackor. Får dra lott eller nåt. Hehe
Kvällen spenderas hos pojken, och imorgon är det jobb som gäller, 7-14. Lagom tid det där! =)


Ha det bra allihopa!
Puss

Åh vad det är underbart att få hem sin beställning från H&M och att allt faktiskt passar. Eller nja, nästan allt. Det är svårt med byxor. Ibland har jag storlek 36 och ibland 34. Så jeansen jag beställt måste jag kanske byta. Men ska först få lite smakråd av systrarna. De är höga i midjan (vilket jag älskar) och utsvängda i benen, vilket jag inte är riktigt säker på om jag passar i. Så jag får se hur det blir med dem.
Men annars var det underbara kläder, och än har bara hälften kommit. Andra hälften kommer i början av september, men det gör inget. Är en mest höstkläder jag beställt. Det börjar ju bli höst... =(


Imorgon blir det jobb, jättemycket jobb! Börjar kl 7 och stannar säkert i tio timmar... Hade tänkt åka ner till Skåne på eftermiddagen, men det blir nog fredagmorgon istället. Blir så sent annars.


Jag snarkar. Har alltid gjort det, men har inte fattat hur mycket förrän nu. Kl 6 i morse vaknade jag och insåg att Tobias inte låg bredvid mig, och hans täcke och kuddar var borta. Jag gick en runda i huset och hittade honom i rummet intill. Gissa om jag känner mig dum. Tydligen har han inte kunnat sova på hela natten, förrän han kl 5 gick och la sig någon annanstans.
Så, nu har jag varit på apoteket och köpt snarkdämpande nässpray. 250 kr kostade det, så det måste fan funka, annars blir jag galen. Kanske man ska gå och kolla om man har polyper i näsan. Min systerson hade det, och stora mandlar, och snarkade som en fullvuxen man (han var typ 5 år) och fick allt bortopererat. Nu snarkar han knappt alls. Så det kanske inte skadar att kolla upp det.  Vill ju inte behöva sova i olika rum, vill ju ha min Tobias bredvid mig! <3

 

I helgen blir det som sagt Skåneland. Systeryster Emma ska ha kräftskiva på fredag med en massa kompisar som jag inte träffat på länge länge. Det ska bli skoj!
Och på lördagen blir det fest för underbara kusinvitamin Tova som blir 18. Jävlar vad tiden går snabbt. Känns som det var igår man satt uppe i hennes rum och lekte med barbiedockor (ja, jag lekte med barbiedockor så fort jag hade chansen, trots att jag var typ 17 år!).

Mina föräldrar och lillebror ska kanske flytta från huset i Svedala till en lägenhet i Malmö. Ett fint område precis vid havet. Spännande. De har första tjing på lägenheten och måste nog bestämma sig ganska snart.
Gissa om det finns en stor vind med massa saker att tömma och gå igenom då. Kuuul!!! En massa leksaker och kläder man hade när man var liten. Jag kommer ha svårt för att kasta saker, vill spara alla mina barbie och my little ponny! Och mina fina dockor som jag fick av mormor och morfar. Jag var den enda som fick så fina dockor (jag var en riktig flickflicka som bara lekte med flickleksaker) och de är fortfarande i fint skick, så självklart måste de sparas. Linda och Helena heter dem, en med mörkt långt hår och en med blont långt hår. Mina bebisar! <3

Nej, nu ska jag diska lite, sen packa inför Skåneresan.

Puss och kram! <3

Jag jobbar på, inte lika mycket som innan dock, men ändå. Och ska jag vara ärlig så älskar jag det! Att komma igång, att göra något, att få lite rutiner på livet. Jag får röra på mig, få mer vardagsmotion än annars. Och jag trivs jättebra, mina kolleger är bäst, och morgonens kaffepaus är verkligen en trevlig start på dagen!

Jag tror även att mitt jobb, och allt vad det innebär, kommer hjälpa mig med min depreission.

Jag mår faktiskt ganska bra nu.

Jag trappar ner min medicin och allt känns som det ska. Det är skönt!! Jag är inte lika trött i huvudet och seg som jag varit innan, utan det är en annan trötthet jag har nu, en mer normal och förstående trötthet. Jag är helt enkelt trött på kvällen för att jag jobbat och varit igång.
Jag sover dessutom inte lika mycket. Vaknar tidigare, och känner mig dessutom utsövd!

Snälla, låt allt vara bra ett tag nu. Låt mig må bra och så småningom ännu bättre så att jag faktiskt klarar av att jobba heltid! Håll tummarna för mig!


Nu blir det pannkakor och glass för att må ännu bättre!

Ta hand om er!
Puss och kram

Jag är så förvirrad. Det går upp och ner, och jag vet inte hur det kommer sluta. Jag kan bara göra mitt bästa för att det tillsist ska bli bra, underbart och fantastiskt! För jag vill!!!!



Idag har jag städat och tvättat. Är helt slut nu! Orkar inte göra nån middag så det blir filmjölk med kanel och socker. Men det är gott!!


Strax ska jag hoppa in i duschen, för det behövs efter allt städande. Dammsugaren blir så varm, så man svettas en del.
På tal om dammsugare, min är den bästa som finns. Helt klart den bästa investeringen någonsin. Den kostade mycket, men det var värt varenda krona. Slukar allt hundhår i ett naffs. Den var bäst i test mot just hundhår, därför jag köpte den. Och just nu fäller Lufsen som fan, så det behövs verkligen en perfekt dammsugare!!!

Puss och hej då mina kära läsare!

Tror inte lyckan är gjord för mig. Så fort jag mår bra händer det alltid något som gör att jag faller.

Jag kan inte sluta gråta. Det är inte rättvist!

 

 

 

 

Jag måste bara rekommendera tre filmer jag sett på sistone.

Paul
En underbart rolig film om två comic-books nördar som träffar en riktigt utomjording - Paul.
Paul tar dem med på en roadtrip genom USA, jagad av FBI.
Jag satt och skrattade högt, men ibland blev den även lite romantisk och känslosam.
Sjukt bra film!






Den andra filmen är animerad och heter
Rango
Handlar om Rango, den lilla ödlan som under en studdsig bilfärd trillar ut ur bilen och hamnar mitt ute i öknen.
Han hamnar i staden Dirt och där blir Rango, den tuffa orädda ödlan som ska rädda alla invånarna i Dirt och hitta vatten, som på ett mystiskt sätt försvunnit och hotar Dirt att torka ut.
Trots att filmen är animerad är det en del vuxenhumor och passar inte för de yngre barnen. Men detta barn (jag!) satt och fnissade!




Och till sist den tredje
Super
En deprimerad man, Frank, med endast en lycka i livet, sin fru Sarah, förlorar henne till en drug dealer.
Bestämd och seriös går han ut för att vinna tillbaka henne, iklädd som en superhjälte, The Crimson Bolt.
En löjligt rolig film! Både jag och Tobias skratta högt.




Ja nu tycker jag då att ni ska se dessa filmer. Så gör det! =)





Förresten, idag jobbade jag 11 timmar. Nu sitter jag och gottar mig i soffan med glass i stora lass!


BulleriBär     och        Kuckelikola


Snart blir det sängen, för det är jobbedag i morgon med... Fast imorgon börjar jag kl. 9. Thanks!!


Puss och kram!