Jag försöker intala mig själv att jag inte är den svartsjuka typen. Att sånt där är barnsligt.
Men så kommer den där stöten i magen, och det svartnar, både i kropp och själ.
Svartsjuka är en hemsk känsla! Den kan förstöra och förgöra så mycket.
Som tur är varar inte svartsjukan så länge. Jag brukar snabbt ta mitt förnuft till fånga.
"Svartsjuka kan beskrivas som en spontan känsla som är svår att övervinna, inte ens med förnuft. I första hand har den sin grund i en personlig osäkerhet och en dålig självtillit. Men svartsjukan kan ha många orsaker och samband. En svartsjuk människa saknar förtroende, betvivlar den andres trohet och är rädd att mista den hon/han älskar. Den svartsjuke känner sig ofta värdelös och tar på sig skulden när han/hon blivit sviken för en annan."
