Känns så jävla bra!



Jag jobbar på, inte lika mycket som innan dock, men ändå. Och ska jag vara ärlig så älskar jag det! Att komma igång, att göra något, att få lite rutiner på livet. Jag får röra på mig, få mer vardagsmotion än annars. Och jag trivs jättebra, mina kolleger är bäst, och morgonens kaffepaus är verkligen en trevlig start på dagen!

Jag tror även att mitt jobb, och allt vad det innebär, kommer hjälpa mig med min depreission.


Jag mår faktiskt ganska bra nu.

Jag trappar ner min medicin och allt känns som det ska. Det är skönt!! Jag är inte lika trött i huvudet och seg som jag varit innan, utan det är en annan trötthet jag har nu, en mer normal och förstående trötthet. Jag är helt enkelt trött på kvällen för att jag jobbat och varit igång.
Jag sover dessutom inte lika mycket. Vaknar tidigare, och känner mig dessutom utsövd!

Snälla, låt allt vara bra ett tag nu. Låt mig må bra och så småningom ännu bättre så att jag faktiskt klarar av att jobba heltid! Håll tummarna för mig!


Nu blir det pannkakor och glass för att må ännu bättre!

Ta hand om er!
Puss och kram





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0