Man ska inte klaga...

... men fy fan vad varmt det är! Står fan inte ut!!!! Svettas som en gris mellan pattarna och i nacken. Usch!


Passar Tilda rätt ofta nu. Det är mysigt! Blir en del turer till stranden. I tisdags till exempel var vi nere i Dalskär och träffade några goda vänner.
Och i torsdags kom mamma och hälsa på, så då var vi nere i Dalskär igen. Tycker inte där är så fint egentligen. I skåne är man bortskämd med kilometer långa kritvita stränder med härligt långgrundt vatten. Men man tager vad man haver! =)


Imorgon blir det kanske stranden med Daniel och Tilda. Lina jobbar... Trist!
Sen på kvällen blir det 25årsfest hos Robin. Är inte jättesugen, men ska dit en stund iallafall.


Åh vad jag vill vara kär. Längtar efter kärleken, den pirriga galna kärleken. Den som gör att man varken kan äta eller sova. Den som gör en varm i hela kroppen.
Eller till o med den olyckliga kärleken. Den som gör så ont att man verkligen tror att hjärtat gått i sönder. Den som får en att gråta kudden alldeles blöt.
Jag längtar efter att få bry mig om någon så pass mycket. Det ska kännas i hela kroppen. Inte bara tillfälligt.
Känns som en evighet sen jag kände så. Fast det var det ju inte, typ mars/april. Då jag grät så jag fick andnöd.
Men det känns ändå som det var jättelängesen.
Har svårt för att känna på sistone. Riktigt alltså. Gör kanske egentligen ingenting. Har kunnat lägga tid på mig själv. Har vuxit otroligt mycket på ett år, och kanske framför allt efter att det tog slut mellan mig o E. Har liksom varit tvungen till att klara mig själv. Och det har ju gått bra.
Men nu längtar jag efter något mer.


Är väl dags att sova nu. Annars orkar jag inte leka med Tilda imorgon.

God natt världen



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0