Skönhet, del 2
När vi ändå är inne på skönhet.
Det här med att det är insida som räknas. På ett sätt kan jag absolut hålla med om det. Men...
Det första vi ser är utsidan. Det är det vi blir attraherade av. Inte går man fram till en människa i baren som man inte alls tycker ser bra ut. Varför flörta med en kille/tjej bara för att lära känna hennes/hans insida?!
Det här med att det är insida som räknas. På ett sätt kan jag absolut hålla med om det. Men...
Det första vi ser är utsidan. Det är det vi blir attraherade av. Inte går man fram till en människa i baren som man inte alls tycker ser bra ut. Varför flörta med en kille/tjej bara för att lära känna hennes/hans insida?!
Många djur är likadana. Till exempel påfågelhanen som visar upp sina stjärtfjädrar för att få honor på fall.
De flesta av oss faller för utseendet först, innan vi lär känna personen i fråga.
Visst kan också insidan spela en roll vid första anblicken. Vi utstrålar det vi känner på insidan. Men bara för att jag skulle vara en glad och självsäker person betyder inte att jag är snäll.
Ni fattar va? Jag menar att utsidan spelar en stor roll och har nog alltid gjort det. Alla vill se bra ut helt enkelt!
De flesta av oss faller för utseendet först, innan vi lär känna personen i fråga.
Visst kan också insidan spela en roll vid första anblicken. Vi utstrålar det vi känner på insidan. Men bara för att jag skulle vara en glad och självsäker person betyder inte att jag är snäll.
Ni fattar va? Jag menar att utsidan spelar en stor roll och har nog alltid gjort det. Alla vill se bra ut helt enkelt!
Det är bara någon som inte vill verka ytlig som kommit på uttrycket "det är insidan som räknas" tror jag.
Men självklart forsätter man inte dejta någon som sen visar sig helt dum i huvudet, eller?!
Men självklart forsätter man inte dejta någon som sen visar sig helt dum i huvudet, eller?!
Vad är skönhet för dig? Vad faller du för? Vad är det som får din mage att fyllas med fjärilar?
Alla söker skönhet
Har funderat rätt mycket på det här med plastikoperation. När jag innan berättade för folk vad jag skulle göra var det många som sa "nej men varför?". Svaret på den frågan var självklart "jag tycker min haka är ful och jag trivs inte med den".
Och är det egentligen så fel att göra vid något man inte tycker om?!
Plastikoperationer är ännu, på 2000-talet, lite tabu i Sverige och i andra länder. Inte många vill erkänna att de ska eller har opererat sig. Även jag skämdes lite för att berätta vad jag skulle göra. Men varför?
Vi pratar öppet om bantning, vilket också är ett sätt att vilja försköna sig. Okej, inte alla. Vissa gör det för hälsan, men många gör det för att bli snyggare.
Vi tränar. Inte alltid heller för hälsan, utan att få slimmare kropp, fastare rumpa eller det där sexpacket på magen. Varför?! Jo för att vara nöjd och kunna visa upp sig. Flickor/tjejer/kvinnor har i många tider sminkat sig för att förbättra sitt utseende. För att framhäva det som de gillar, och dölja det de inte gillar. Vi färgar håret och ändrar frisyr för att piffa upp oss. Vi köper nya kläder, inte alltid för att vi behöver det, utanför att vi hittar något snyggt som skulle vara perfekt för tex kvällens fest. Man måste ju se bra ut!
Det är inte bara utseendet vi ändrar på för att anpassa oss och få höra till. Personligheten ändrar vi på hela tiden, beroende på vilken situation vi är. För vi vill ju bli accepterade, bli godkända och omtyckta.
Många tycker nog det är "för mycket" att lägga sig på operationsbordet för att med kniv ända sitt utseende. Visst, det låter ganska knäppt, det håller jag med om. Man utsätter sig frivilligt för fara och smärta.
Och många blir beroende av det, vilket jag tycker är sjukt, för allt för ofta ser det inte snyggt ut med allt för mycket. Men att förändra något på sig själv så att man blir nöjd och mer självsäker, känner sig vacker och kan gå med huvudet högt, det tycker jag bara är bra!
Vill ha en förändring!
Är så sugen på en förändring. Av mig själv alltså. Vill bli en ny Sara.
Nu har jag ju äntligen fettsugit min dubbelhaka och förhoppningsvis kommer den aldrig mer synas! Nytt ansikte alltså.
Nu vill jag göra vid håret! Funderar på denna färgen.
Och sen sätta i hårförlängning så att jag får ett riktigt rött-orange svall!
Hm... vad ska man kunna förändra mer?!
Idag blir det slapp vilket det blir varje dag nu efterson jag inte kan göra så mycket mer med ett stort jävla bandage runt huvudet...
Min pappa har börjat blogga. Ska bli sjukt intressant att se vad han kan komma blogga om. Hoppas han inte skriver något om sina störda döttrar. hehe
Är lite hungrig, men finns inget gott här hemma. Kanske lite nyponsoppa?! Ska rota i skafferiet!
Hej hopp, pillesnopp!
Oj det var längesen!
Vilken apdålig bloggare jag är! Förlåt mig så hemskt mycket!!!
Så mycket har hänt och jag vet inte var jag ska börja, men vi tar det väl från början antar jag.
Jag flyttade till Skåne, ja det har jag väl berättat. Men tyvärr verkar det inte som att jag får bo kvar i lägenheten då hyresvärden anklagar mig för att ha sökt på falska uppgifter. Dom påstår att jag skrivit i min ansökan att jag studerar, men jag har klart och tydligt skrivit att jag är sjukskriven och lever på aktivitetsersättning från försäkringskassan. Och då det är studentlägenheter, som jag inte har sett att det stått någonstans, får jag alltså inte bo där om jag inte studerar. Alla uppgifter dom har är fel. Det står även att min dåvarande hyresvärd var min pappa, vilket ju är helt fel då jag bott hos Torsås bostäder. Jag förstår inte hur det har blivit så fel. Så jag kommer alltså bli bostadslös om tre månader... Och jag vet inte alls vad jag ska göra. Känner mig totalt hopplös!
Min operation har skett, närmare bestämt i tisdags. Gick jättebra. Personalen var helt klart bäst och man kände sig verkligen omhändertagen. Ska gå med ett jävla bandage runt huvudet konstant i en vecka nu, sen då och då i ytterligare en vecka. Jag ser ut som en mumie typ.
Ont? Nja, det kommer och går. Och bandaget spänner och kliar som fan.
Men jag får bra smärtstillande.
Till natten tex får jag en halv morfintablett som jag blir ganska på lyret av. Ska inte ta de fler gånger då jag mår ganska dåligt av dem dagen efter, typ yr och illamående.
Dessutom får jag roliga, otäcka, skumma, intressanta drömmar av dom. Ska berätta om den jag hade i natt:
jag är fattig och bor med min familj i ett skabbigt hus fullt med insekter. Bland annat har vi i källaren en stor spindel som äter konstiga grejer, typ ni vet en sån partytuta, man blåser i den och så tutar den och det rullar ut en grej som sen rullar tillbaka. Finns även en orm som svalt en sån, men som varje gång den räcker ut tungan och väser tuta för fullt.
I närheten av vårt hus är det ett rikemansområde som ligger precis vid havet och i Thailand. Vi känner en rik familj som vi ibland får kaffe av.
Jag är även en spion för staten och lägger olika föremål i en kista som sen nån gubbe från staten kommer och hämtar. Föremålen är bland annat en boll, en dartpil och såpbubblor.
Ibalnd får jag följa med ner till havet med tå rika snygga killar. Dom gillar att dyka och låter mig testa. (Plötsligt kommer en del av ice age 2 in i drömmen). Det kommer en massa monster i vattnet som sväljer en kille till hälften, han sitter alltså fast i gapet med överkroppen utanför och underkroppen i monstret. Nu blir det en tävling om vem som kan rädda honom. Den som räddar honom får 40 000 kr. Självklart vill jag göra det för jag är fattig, men alla vill att killarna som är vana vid vatten ska göra det. Så jag får inte, så istället försöker jag förstöra för dom. Bland annat hoppar jag ut på nåt isflak som dom ligger på och börjar gunga det. Så dom er upp och ingen lyckas rädda killen.
Sen är jag tillbaks i den skabbiga lägenheten och hånglar lite med en kille i källaren. Och får två husdjur som ser ut som två stora (då menar jag typ en meter stora) larver som kryper omkring på väggarna. Jag var lite rädd för dom, men var tvungen att passa dom hela tiden för annars åt dom upp all mat och alla möbler. Så när jag skulle bajsa på en jättetrång toalett är jag tvungen att ha dom hos mig. Tänk er att sitta i ett trångt rum med två stora larver som kryper på väggarna och i taket. Lite panik.
Sen är jag på en buss eller ett tåg. Vet inte riktigt varför. Men jag har en massa barn hos mig bland annat en som är besatt av tandborstar och hela tiden försvinner på jakt efter tandborstar, och jag måste leta efter honom samtidigt som jag ska ha koll på tio andra barn.
Sen kommer jag till en affär i Thailand där dom säljer onani-filtar. Fråga mig inte hur dom funka, men det låg en massa nakna människor med filtar mellan benen i affären. Och dom drog i mig för dom ville att jag skulle vara med. Tack o lov vägra jag, men övervägde att köpa en till syster Lina i födelsedagspresent. Syster Anna var dock före och köpte en onani-toffs till Lina (ni vet sånna toffsar som Maria Montazami tjatar om). Jättefin.
Sen sitter vi och dricker kaffe, men kommer på att vi ska gå till mormor och morfar med kaffe istället. Så det gör vi.
Men helt plötsligt är jag utanför ett sjukhus, där en läkare blivit kallad till ett annat sjukhus i Korea och måste lifta dit. Dessvärre är det olagligt att lifta och jag ser hur en polisbil närmar sig.
Sen är jag i en bil på en bro för att åka till ett slott där vi parkerar bilen typ 8 gånger innan vi blir nöjda. Sen går vi i en trädgård och Lufsen får springa fritt och leka med en bebis som går jättenära havet. Och då kommer monsterna igen.
Sen tror jag inte att jag drömde mer... Nej just det, vi var även i Thailand och skulle shoppa, men pappa ville bara till ett snuskigt område där det fanns horor.
Sen drömde jag inte mer.
Sen drömde jag inte mer.
Men konstigt var det, och jag blev både glad och rädd flera gånger.
Nu ska jag försöka dölja mitt fina bandage med både mössa, halsduk och sjal för att ut o gå med Lufsen.
Ha det bra allihopa!
Puss
Mys!!!
Idag satte jag och Vilde oss på tåget mot Karlskrona. Det gick jättebra, vi hade fika, hans leksaksdjur och dator med dvd-filmer med oss. Så han kunde underhålla sig hela tiden, och även underhålla mig! =)
Tågresan gick som sagt jättebra, och efter tre timmar kom vi fram till Karlskrona där Daniel hämtade upp oss och körde till Torsås. När vi kom till badhusgatan och rullade in på gården mötte två glada tjejer oss, Lina och Tilda!
Vilde var nyvaken (somnade i bilen) och lite blyg i början, men det dröjde inte länge förrän han och Tilda satte full fart med att leka med allt dom kunde hitta.
Ikväll har vi ätit pizza, ätit godis och druckit cola och bara myst en massa. Nu sover änglarna och Lina och jag har "egentid" vid våra datorer. Tror det blir sängen ganska snart, för det blir nog en tidig morgon och det är jag inte så van vid. Men det ska gå.
Imorgon har vi inga direkta planer, men blir nog en massa lek och bus. Ikväll till exempel hade dom cirkus för oss och gjorde en massa konster. Trodde flera gånger att det skulle gå illa, att det skulle slå sig blåa och gula, men de bara skrattade och hade jättekul. Och deras skratt smittar av sig! <3
Min lillasyster är i Argentina på semester. (Nej då, jag är inte alls avundsjuk... *grrr*) Därför vi passar Vilde.
Nu blir det grannfejden sen sängen.
Syster Lina Syster Emma Tilda och Vilde
Men vi alla saknar syster Anna, hennes sambo Jan-Erik och deras underbara söner!
Elias och Theo
Här en jättefin på alla barnen. <3
Theo, Tilda, Elias och Vilde. Bilden är tagen för ca ett år sedan.
Visst är det underbar?!
Visst är det underbar?!
Puss puss
Jippi!!!
Det blir Torsås! Imorgon tar jag och Vilde tåget. Ska bli så himla roligt!!!
16/1 2011
Idag känner jag mig:
glad
lite pirrig i kroppen (ingen aning varför..)
mätt och belåten (efter en underbar söndagsmiddag hos mamma och pappa)
hoppfull
älskad
Tyvärr känner jag mig även:
febrig och har ont i halsen
trött
smutsig (behöver verkligen hoppa in i duschen)
ful
värdelös på att blogga (något jag får ta tag i)
Igår vart man ute och drack vin med söta Lisa och Daniel. Mycket trevligt!
Sen blev det en tur till Andreas och Theo med flera, och sist men inte minst en titt in till KB.
Idag har jag sovit nästan hela dagen... Zzzz
Blir kanske inte Torsås i veckan då lille Vilde blivit sjuk. Är jätteledsen för det, för hade verkligen sett fram emot det, det hade vi allihopa gjort.
Vill ju träffa mina älsklingar!! <3
Imorgon blir det frukost och spel hos André, sen in till lägenheten med Lufsen och städa lite. Vill även börja vänja honom vid lägenheten och området.
Nu blir det en dusch, sen hopp i säng.
Puss och god natt
Längtar!
På måndag tar jag med mig min systerson Vilde upp till Torsås för att spendera veckan med Lina och Tilda. Vi ska leka mamma mamma barn! =)
Bus-Vilde! <3
Vi ska ha så himla mysigt, leka en massa! Är lite nervös inför tågresan dit. Är bara jag och Vilde på ett tåg i tre timmar. Blir nog svårt att sitta still, men det ska väl gå.
Idag mår jag mycket bättre. Har fått i mig min medicin så är inte yr och konstig i skallen längre. Och vaknade i förmiddags och kände mig pigg för en gång skull. Men blev trött sen på eftermiddagen och somnade i soffan.
Imorgon blir det mat och Donkey Kong hemma hos André, sen i helgen blir det att ta itu med den nya lägenheten. Måste ju få i ordning där!
Nu blir det tv och slapp.
Puss
Idag mår jag mycket bättre. Har fått i mig min medicin så är inte yr och konstig i skallen längre. Och vaknade i förmiddags och kände mig pigg för en gång skull. Men blev trött sen på eftermiddagen och somnade i soffan.
Imorgon blir det mat och Donkey Kong hemma hos André, sen i helgen blir det att ta itu med den nya lägenheten. Måste ju få i ordning där!
Nu blir det tv och slapp.
Puss
Så konstig...
Har kännt mig så konstig på sistone. Haft en massa mardrömmar, vaknar helt kallsvettig.
Fast det är ju mycket i mitt liv som händer nu. Kan ju vara det som spökar.
Har glömt ta min medicin i några dagar också. Så har varit yr och konstig i huvudet. Och jättekänslig. Har gråtit över allt, ex i kväll såg jag det nya matlagningsprogrammet på tv4. Och så fort nån gick vidare och blev gald fick jag gråten i halsen. Samma igår, jag hade teven på, men var i köket och hörde bara den. Och så var det nån fin musik som spelades och jag brast ut i tårar. Hade ingen aning om vad programmet handla om, men musiken fick mig att bryta ihop.
Jag har dessutom slutat med mina p-piller, för man fick tydligen inte gå på dom när man ska opereras... Tror det är därför jag är så känslig, kan ju vara det.
Det är även några andra saker som hänt som jag inte kan skriva här. Så egentligen borde jag inte skriva så, för då gör jag er bara nyfikna och undrande. Så förlåt. Men ändå...
Var en runda i min nya lägenhet idag. Har inte orkat vara där än, bor hos mina föräldrar. Mest för att jag varit så yr och inte klarat av att gå ut med Lufsen.
I helgen blir det nog upp till Torsås för att tömma och städa gamla lägenheten. Ta förväl av den. Min fina lägenhet!!! Kommer sakna den jättemycket. Den var fin!
Nu blir det snart sängen for min del. Kanske en kopp te och liten skorpa innan.
Puss och kram!
Malmöbo
Igår, 9/1 2011, tog jag mitt pick och pack och lämnade Torsås. Det blev 1 år och 5 månader som jag bodde där, nästan exakt.
I tre timmar åkte sen jag och min pappa ner till Malmö, min nya bostadsort. Jag hade aldrig förr sett min nya lägenhet och jag var väldigt spänd och nyfiken. Huset och området är perfekt. Huset är relativt nybyggt (2005) och precis utanför ligger en fin park och ett dagis. Just att där ligger ett dagis känns jävligt tryggt, jag vet inte riktigt varför, men kanske att det känns som ett bra område då liksom. Plus att jag såg minst fyra hundar utanför huset vilket betyder att Lufsen kan få kompisar! Hur som helst. Jag fick mina nycklar, gick in genom porten och letade upp min lägenhet som ligger på första våningen. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva vad jag kände när jag öppnade dörren. Jätteglad men jätteledsen?! Kan man känna så?
Jag kan inte påstå att det var något fel på lägenheten. Den var ljus och fräsch. Jättefint badrum, vilket jag tycker är viktigt. Köket var också fint. Allt var fint antar jag. Men den var så liten... Jag visste att det bara var en etta på 34 kvm, men har inte riktigt föreställt mig hur litet det egentligen är. En liten hall , en toalett och ett "stort" rum. Det är allt. Jag har vardagsrum, sovrum och kök i samma rum. Jag vet inte hur jag ska möblera, jag vet inte var jag ska ha alla mina kläder (två garderober räcker INTE!), jag vet ingenting.
Dessutom, den lilla trädgården jag sett fram emot är stor som en "normalstor" balkong och med plattor, alltså inget gräs. Jag kan inte odla något där...
Alla mina förväntningar gick i kras. Typ.
Lägenheten i Torsås var perfekt. Sliten men bebodd liksom. Jag hade mitt sovrum med fyra garderober, mitt rosa badrum och mitt turkosa kök/matplats/vardagsrum. Jag fick plats med allt.
I min nya lägenhet får jag nog inte ens plats med köksbord, och det hatar jag. Jag vill kunna bjuda in vänner på middag utan att dom ska behöva sitta i soffan, sängen eller på golvet.
Jag vet inte alls hur jag känner nu. Grät precis en liten skvätt för jag har faktiskt redan har "hemlängtan" till Torsås. Knäppt, för ibland hatar jag verkligen den hålan! Men människorna jag träffat de senaste två månaderna är människor som satt sig i mitt hjärta. Och dom kommer alltid sitta där, och jag hoppas verkligen det är människor som jag fortsätter umgås med på något sätt.
För upp och hälsa på kommer jag göra så fort ekonomin tillåter! Pimpla vin med min syster, busa med min systerdotter, umgås med Andreas och hans fina Rebecca, och gå på alla sköna töntiga "fjortisfester" som får mig att både skratta och höja ögonbrynen. Gå och handla på ICA och säga hej till alla gamlingar (för dom känner ju igen en!!), stå och småsnacka med butiksbiträdet i kassan, gå in på systemet och inte behöva visa id-kort (för ja, dom känner också igen mig!). Sånna småsaker kommer jag sakna. Att synas, att folk vet vem jag är. Det är inte samma sak i Malmö, man är ganska anonym där. Och jag är inte någon social person som tar kontakt med folk. Jag är blyg! När jag flytta till Torsås kom allt sånt så naturligt. Folk fick veta direkt att det var någon ny tjej som fyttat dit, och dom blev nyfikna på mig och tog kontakt med mig. Jag behövde inte göra så mycket.
Åh... Jag vet ingenting. Jag är helt förvirrad, yr och alldeles knäpp!
Nu blir det en cigg. Jag vet, jag har skrivit att jag ska sluta men det är så SJUKT SVÅRT!!!! Fast idag har jag bara rökt två stycken. Så lite duktig är jag! =)
Imorgon blir det in till lägenheten (sitter hemma i svedala hos föräldrarna) och städa och göra i ordning.
I helgen blir det kanske upp till Torsås för att städa och hämta de sista sakerna för att sen lämna tillbaks nycklarna. Fan vad det känns jobbigt!!!
Ta hand om varandra, hoppas ni sover tätt intill den ni älskar och vaknar med ett leende på läpparna.
Så skulle i alla fall jag vilja ha det!
Skit på dig!
Jag är så arg och ledsen!!!
- Hur känns det att vara här?
- Jobbigt, jag vill inte vara här, men det vill väl ingen.
- Okej men då skriver jag ut dig.
Det var ungefär allt som sades. Hur kan dom göra så? På mindre än 5 minuter bedömde han mig. Jag orkade inte tjaffsa emot, jag var fortfarande påverkad av min medicin och ville helst bara sova. Och jag ville ju där ifrån. Hem till mamma, hem till min trygghet, hem till min egen säng. Men vem fan vill inte det?! Känner ingen som vill va där, som inte tycker det är jobbigt.
Förra gången jag var där träffade jag samma människa. Tog också ungefär 5 min och han sa att jag verkade alldeles för bra för att vara där, att jag inte alls hörde hemma där. Så han skrev ut mig då med. Då höll jag på att trappa upp min nya medicin och blev nästan som manisk av den, så visst kände jag mig jättebra och alldeles rastlös. Men det gick ju över på tre dagar. Och dom borde veta att det kan bli så av medicinen.
Dom flesta jag träffat är stora skithögar!!!
En jag träffade i Malmö ville tvunget veta varför jag mådde dåligt. Jag hade inget svar, men hon tjata och tjata. Vad fan vet jag, inte allt har en anledning, en förklaring.
När allt är kaos inuti, när allt känns hopplöst och tungt. Jag har jättesvårt att prata om det, vet inte vad jag ska säga. Och när man sitter där, och träffar en helt ny person och ska försöka förklara allt, det går bara inte. Men det borde dom fatta. Det är fan deras jobb att se, att läsa mellan raderna.
Nu blir det cola och massa gott. Mitt huvud spränger och jag vill bara skrika. Men det är okej. Så får man känna ibland.
Ta hand om er, och varandra.
Mest till dig...
Till en imbecill liten flicka:
Jag tappar fortfarande hår, men sparar det och kan skicka det med posten då det verkade som att du verkligen ville ha det. Jag kan även säga till när jag ska raka benen och fittan så kan du få det med!
Och jag vet att du har större bröst än mig, det går tyvärr inte att undvika se det eftersom du trycker upp dom till hakan. Det är bara det att utan bh hänger väl dina ner till naveln medans mina är fasta och bröstvårtorna sitter där dom ska sitta, alltså mitt på.
Snacka gärna skit om mig, jag ska ju ändå flytta ifrån denna jävla håla. Men ge fan i att säga nåt om min syster!!! Jag förlorar gärna mer hår, och annat med, för hennes skull. Hon har aldrig sagt något ont om dig (ja inte förrän nu i alla fall). Hon känner inte dig, hur ska hon då kunna snacka skit om dig?!
Och det värsta av allt, och även det lägsta jag någonsin hört någon säga; att jag (och även de två andra som jag inte nämner namnen på) "som är så psykiskt störd och som försökt ta livet av dig, varför gör du inte det då?! Gör det då!".
Att må psykiskt dåligt är något jag inte ens önskar min värsta fiende!!!
Men du ska även veta att jag har många vänner som mår dåligt och gjort både det ena och det andra, och de är de bästa, mest förstående vänner man kan ha! Så vi är absolut inga dåliga människor som du verkar tror. Skulle du kalla en cancersjuk person för det??
Och det västa du kan säga till en självmordsbenägen människa är "gör det då". För det kan vara precis den lilla pushen som behövs för att den personen faktiskt ska genomföra det. Så tänk på det!!!!
Sen tycker jag det är jävligt lågt att du snackar skit om dina "bonusbarns" mamma, och jag hoppas verkligen inte att barnen hör det!!!!
Jag vet att allt egentligen bottnar i osäkerhet och svartsjuka men det ger dig ingen rätt att snacka skit om och bete dig illa mot någon. Du kanske också borde träffa en psykolog och prata om dina problem, vem vet.
Detta inlägg skriver jag till en speciell person och jag hoppas att hon fattar att det är till henne.
Ni andra läsare kanske inte förstår allt, men det behöver ni inte göra heller.
Förresten var nyårsafton skit! Jag gick på en fest i Kalmar, där jag bara kände en person och han däckade efter maten, vid halv 8 ungefär. Efter att jag försökt väcka honom i en timme bestämde jag mig för att sticka till Påboda där Simon och Marcus hade fest. Supersnälle Krille beställde taxi OCH betalade den till mig (jag lovar Krille, du ska få tillbaks de 900 kr som det kostade). Efter ett antal felkörningar och sura miner från chauffören (jag råkade säga Påryd istället, oppps! ) kom jag fram. Tyvärr var denna festen också tråkig och det blev några onödiga bråk.
Jag lämnaden den vid 2-tiden storgråtande och alldeles för full.
Sen vill jag tacka Andreas Vestlund för allt!!
Idag är det packning och städning som gäller. Så nu ska jag fortsätta med det!
Ha det bra allihopa!
Förresten vill jag göra lite reklam för min syster Emma (från Ensam mamma söker) som nu börjat blogga för Mama, en tidning och webbsida om föräldraskap.
http://blogg.mama.nu/emma-pettersson/
Heta Emma som bloggar om sin vardag med sonen Vilde,
vintage-mode och seconhand-inredning.
