enlitenflickasdagbok

 

 

 

Är så jävla trött på allt just nu. Allt är så rörigt, och jag vet varken ut eller in.
Imorgon åker jag hem till min mamma för att ta en paus från mitt stökiga liv.

 

Känner mig så jävla förvirrad.
Känner mig lurad.
Livet ska va roligt och spännande.
Livet ska vara en gåva.
Varför kan man inte retunera gåvan?
Eller ha bytesrätt?!

 

 

 

Halva mitt liv.
14 jävla år.
Hur mycket mer ska jag behöva ta?!

 

 

 

 

 

 

 

 

Och du som tycker att jag är dum och patetisk som skriver så personliga saker på min blogg;
Läs den inte då!!!!
Jag försöker inte att få er att tycka synd om mig.
Jag behöver bara skriva av mig.
Och jag vill ta bort tabun av psykisk ohälsa.
År 2012 är det fortfarande inte okej att prata om,
vilket är så jävla fel!

Jag ska inte behöva skämmas över att jag är deprimerad,
tar medicin och går på olika behandlinga.
Ska jag va ärlig så önskar jag att jag kunde få ECT,
och det är inget jag skäms över.
Det har hjälpt en mycket nära vän,
och den hjälpen skulle jag också vilja ha.
Även om det inte är 100 % chans att det funkar,
så vill jag faktiskt testa!


Nåja...


Ska diska och städa lite, sen börja packa. Imorgon efter sjukhuset sätter vi oss (jag och Lufsen) på tåget mot Svedala! <3