Skitdag...



Dagen började med huvudvärk och yrsel. Det blev värre och värre och tillsist kräktes jag.
Efter en tupplur kände jag mig lite bättre, men yrseln förvandlades till ångest. Så nu har jag gått här ett tag med tårar rullandes nerför mina kinder och en massa tankar som snurrar runt i huvudet. Mest om det där med vad cellprovet visade och vad jag faktiskt ska gå igenom. Enkelt och vanligt ingrepp in my ass. Det är vad gynekologen säger. Men för mig är det skrämmande och ångestfyllt. Sjukhus och alla ingrepp och operationer jag genomgått där skrämmer ihjäl mig. Jag orkar inte mer sjukhusbesök.
Och att gå och vänta på kallelsen... Varför måste det ta en evighet?! Kan det inte bara bli gjort?! Men ser verkligen inte fram emot att blöda en månad efter. Skoj... Och infektionskänslig blir man, så bada kan man väl inte. Nej usch! Har ju järnbrist redan, så det lär väl bli ännu värre nu. Jippi, precis vad jag behöver. För jag är ju inte alls redan trött hela tiden.

Nej, en cigg behöver jag nu!!!


Förresten, tur att jag ska till vuxenpsyk imorgon så jag kan gråta av mig lite!



 

 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0