enlitenflickasdagbok

Visst är det konstigt att en och samma person kan få en att känna så mycket.
Du har fått mig att skrika svordommar i kudden, gråta högt som ett barn, slå näven i väggen och kasta saker.
Men du har också fått mig att skratta så att hela kroppen skakat, gett mig fjärilar i magen, fått mig att vakna med ett leende på läpparna, fått mig att somna tryggt om kvällarna, fått mig att längta så det gör ont, fått mig att älska med hela mitt hjärta.
Du har fått mig att både må bra och dåligt. Men mest bra!



Idag har varit en bra dag! Trots ett par lungor som gör ont vid varje andetag. Tänkte ringa vårdcentralen idag, men det var fullt upp på jobb så kände att jag inte hade tid att sticka iväg.
För idag har jag jobbat! Älskar det! Trots tidiga morgnar så får jag en energikick av att jobba. Och bäst är det när jag jobbar med Elin! =)

Idag fick jag skjuts till bussen. Moppe-skjuts. Jag har inte åkt moppe sen jag var 15 år typ. Och det kändes precis som om jag var 15 år igen, samma känsla liksom. Lite otäckt, men ändå kul. Spännande och busigt liksom. Och att åka med nån, att sitta alldeles tätt intill och hålla runt midjan, det är ju underbart! Jag steg at moppen alldeles skakig i benen men med ett stort leende. Det var kul, tack för skjutsen!


Nu blir det en kanelbulle, en cigg och sen kanske lite vila innan man ska passa älskade Tilda! <3



Förresten, innan när jag var ute med Lufsen hittade jag såklart ett fyrklöver. Denna gången plockade jag det inte, utan spottade och stampade på det. Sist betydde det otur. Och mer otur vill jag inte ha!!