Goodbye my friend! <3
Ikväll kommer jag säga farväl till min bästa vän André.
De 5 år med dig har varit underbara! Du har varit min trygghet, den som alltid funnits där, som gjort mig glad!
Vi har delat en massa, både glädje och sorg.
Du är min bästa vän och kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta!
Vår humor, våra dansar, våra tv-spel, din mat, vår daimglass, våra promenader, hur sött vi tycker det är när Kaneda och Lufsen närmar sig varandra, hur gullig Kaneda är när du bäddar sängen eller öppnar din garderob eller vill busa med oss, hur gött det är att sitta ute på din uteplats med en kopp kaffe och en cigg och prata om livet. Kommer till och med sakna att hjälpa dig med håret!
Men vi båda vet att det finns en anledning till varför vi skiljs. En jobbig anledning! Kanske är det bäst så här, kanske inte.
Kanske vi hittar tillbaks till varandra, det har vi gjort förr. Kanske inte...
Jag gråter, jag har gjort det flera dagar nu. Kvällen kommer bli jobbig, men förhoppningsvis även rolig. Vi har alltid kul tillsammans!
Jag kommer sakna dig. Väldigt mycket!
Hej då! <3
"Will we think about tomorrow like we think about now?
Can we survive it out there?
Can we make it somehow?
I guess I thought that this would never end
And suddenly it's like we're women and men
Will the past be a shadow that will follow us around?
Will these memories fade when I leave this town?
I keep, keep thinking that it's not goodbye
Keep on thinking it's our time to fly
As we go on, we remember all the times we had together
And as our lives change, come whatever
We will still be friends forever"
Can we survive it out there?
Can we make it somehow?
I guess I thought that this would never end
And suddenly it's like we're women and men
Will the past be a shadow that will follow us around?
Will these memories fade when I leave this town?
I keep, keep thinking that it's not goodbye
Keep on thinking it's our time to fly
As we go on, we remember all the times we had together
And as our lives change, come whatever
We will still be friends forever"
Kommentarer
Postat av: Jessica - Mamma till bustrollet Neo
Åh, vad jobbigt! Känner så väl igen känslan!
Min bästa vän Sebastian har nu bott i England sedan vi tog studenten (5-6 år sedan?), och även om vi inte har så tät kontakt när han är iväg (han brukar komma hem 1-2 ggr per år) så är det alltid precis som vanligt när vi sedan ses!
Vänskapen sätts på prov, men oftast brukar det ändå bli bra i slutändan och vara precis som vanligt när man ses och hörs!
Trackback
