Svar på anonyms fråga!



Postat av:

Måste få fråga, hur kommer det sig att du orkar du gå ut och festa men inte jobba?

2011-02-20 @ 19:21:35



Svar:

Att vara psykiskt sjuk handlar om att inte fungera rent psykiskt. Man är ständigt trött i huvudet, alla tankar snurrar och kroppen gör inte som man vill. Man orkar knappt gå upp ur sängen, duscha, äta eller något sånt vardagligt.
Allt känns värdelöst, och du vet att du är ful, dum och inte klarar av ett skit. Du har ingen framtidstro, så varför ens försöka. Men detta är oftast när du mår som värst.

Jag mår dåligt jämt. Men när jag mår som sämst vill jag inget mer. Och detta kan ske när som helst. Behöver inte finnas någon orsak eller anledning. Det bara kommer, ibland när jag som minst anar det.

Hur ska jag kunna sköta ett jobb när jag ibland kan bli så dålig att jag inte klarar av att ta hand om mig själv ens?!

När jag mår okej så vill jag jobba, jag vill försöka. Men jag måste också vara realistisk. Vilken arbetsgivare vill anställa en tickande bomb som behöver sjukskriva sig ibland?!
Dessutom är det viktigt för mig (och för alla, men kanske just för människor som mår dåligt) att hitta ett jobb som man trivs med och tycker är kul. Minsta bakslag kan rasera min värld. Jag behöver känna att det finns någon mening i det jag gör.

Dessutom, jag har ingen utbildning.
Jag har inte kunnat studera innan eftersom huvudet inte funkar när man mår dåligt. (tänk att du har ont i handen och inte kan skriva, eller ont i benen och inte kan gå). Första gången jag blev sjukskriven från skolan (och då snackar jag inte om en veckas frånvaro) var i 8:de klass.

Idag försöker jag studera lite för att komma igång med något. För tror mig, att gå hemma är inget man vill. Att hoppa på ett fulltidsjobb hade totalt knäckt mig, så därför jobbar jag inte heller.

Men när man festar krävs inte stora ansträngningar. Ofta dövar alkoholen också.
Jag kommer ut och träffar folk. Detta är något jag annars aldrig gör. Jag är väldigt isolerad, och ofta väljder jag det själv.

Hur som helst, jag orkar festa. Innan jag ska ut är det en jävla kamp med att orka rycka upp sig och göra sig i ordning. Här krävs det ofta ett glas vin och en syster/vän som taggar mig.
Och kvällen brukar tyvärr sluta i ångest och gråt. Men det lilla lyckorus jag får i en kort stund får mig att leva upp lite, och då är det värt det.

Hoppas du förstår lite bättre och inte dömmer mig ,eller andra som mår dåligt, som går ut och festar trots att vi inte jobbar/studerar.







I nästa inlägg hade jag faktiskt tänkt att skriva om hela min uppväxt, om mitt liv. Inte för "nära inpå" för hela mig vill jag ju inte öppna.
Men kanske folk kan känna igen sig, eller bara lära känna mig bättre. Vad vet jag. Men känner iallafall att jag vill skriva om det, och som det står i min info: jag skriver mest för min egen skull!



Ha det bäst allihopa!!!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0